27/08/2026
Mina många och älskade kokböcker har legat staplade på hög hela våren och sommaren. Vi hann aldrig med att få upp dem i våra nya bokhyllor som planerat innan högsäsong. Mina kokböcker har legat och sett ledsna ut. Gäster har frågat efter dem och jag har saknat dem. Men så en dag i augusti hade plankorna blivit målade av Stanley, Luckan i Norra Björstorp hade hittat de rätta skruvarna och Calle skridit till verket med att sätta fast allt. Igår bar och bar jag mina älskade kokböcker som en tidsresa: mormors kristidskokböcler, pappas välanvända franska kockbiblar, Anna Bergenströms baskokbok som jag beställt med mig i graven när den dagen kommer, Janes alla recensions-ex, de älskade holländska kokböckerna som ingen annan än jag läser, Tore Wretmans fantastiska memoarer från morbror Lennart, boken där Joyce bästa recept finns, Lottas spännande indiska äventyr och… Och så går det vidare. Alla kokböcker i mitt lilla bibliotek har en historia. Oftast vet jag precis när jag fick eller köpte den, vilket som är favoritreceptet i boken och vad jag fortfarande borde provlaga i köket. Alla böcker bär på en historia; för någon annan är den kanske en fläckad, vikt med åsneöron och alltför välanvänd bok som man borde tagit bättre hand om. Men nej. I min värld ska en bok läsas, användas och kommas tillbaka till. Först då är det en bok med ett sant värde.
Som jag har längtat efter mina älskade kokböcker som jag läser som andra läser en spännande roman ♥️♥️♥️ och jag råkar bara veta, att det finns fler än jag som är likadana. Thank god. 😂
—-
Välkommen in i vår nya Kokboksbar, du får självklart också läsa och njuta av dem precis som jag. Titta efter de mest fläckade, vikta och understrukna sidorna. Mest troligt är det de bästa recepten i boken.
(Vi fixar vidare i rummet, slutversionen vet man aldrig riktigt hur det blir 😅 men jag lovar, det kommer bara att bli bättre)
