Utö Värdshus Hotell & Konferens

07/09/2026

Vilken tur att det är måndag, då blir det fredag snart! 🍴

Köket laddar med Tacos och baren laddar med kalla drycker.

Välkommen in!

02/09/2026

Vad packar man för en sport som inte finns än? 💙

Allt började med ett vad här på Utö: fyra personer, två lag, cirka 70 km genom skärgården. Spring över öarna och simma däremellan.

Det här är fenorna och flytsäcken som Janne Lindeberg tog med sig när vadet avgordes på riktigt.

Det fanns förstås ingen swimrunutrustning att köpa. Så Janne skaffade de rejälaste dykfenorna han kunde hitta.

Och rejäla var de. Dåtidens värstingar: uppemot två kilo paret och egentligen gjorda för dykning med dykskor.

Kolla spännena så ser du varför skavet blev ett problem.

Fenorna var dessutom så stumma att vaderna började krampa nästan direkt.

Och så skulle de med över land.

Vid varje simning åkte strumpor och skor av och fenorna på. På nästa ö: fenorna av, strumpor och skor på. Sedan vidare. Och samma sak igen vid nästa sim.

De hade också varsin rejäl vattentät säck med praktiska grejer som kunde behövas längs vägen: stormkök, sovprylar, strumpor, plånbok och karta.

Och vakuumförpackad, hemlagad ravioli från värdshuset.

Dricka hade de också. Bara alldeles för lite, men det är en annan historia.

Väl i vattnet drog de säckarna efter sig. När det behövdes gick det också att lägga sig på dem och sparka sig fram.

”Det var lite experiment. Vi kunde flyta på säckarna och sprattla med benen. Det var totalt oekonomiskt.”

— Janne Lindeberg

Dykfenor fick aldrig riktigt någon framtid inom swimrun.

31/08/2026

Bara fyra dagar kvar till fredag!

Och då är det fredagmys! Den här gången med thailändska läckerheter.

Välkommen in! 🤗

27/08/2026

24/08/2026

Det vankas Fredagmys.

Den här veckan en flirt med havet – varmrökt lax. Och kalla drycker från baren.

Välkommen in! 🤗

21/08/2026

På kartan såg vägen enkel ut. Skärgården hade andra planer. 💙

Vadet på Utö Värdshus var enkelt: fyra personer, två lag, från Utö till Sandhamn. Spring över öarna, simma över vattnet däremellan. Förlorarna betalade notan längs vägen och vid målet.

Den första rutten ritades på en av värdshusets sjökortsservetter, efter den väg som såg enklast och snabbast ut.

Men en ö på en karta berättar inte hur den ser ut från vattnet.

”Vi hade gjort en rutt som vi tyckte såg snabbast ut. Men vissa öar gick ju inte att stiga iland på. Det var ju bara berg.” — Janne Lindeberg, en av de fyra bakom originalstrapatsen.

På vissa ställen reste sig klipporna lodrätt ur havet där de tänkt gå iland. De fick helt enkelt simma vidare tills det gick att ta sig upp. Gick det inte, fick de fortsätta hela vägen till nästa ö.

Och land betydde inte automatiskt löpning. Ibland gick det knappt att ta sig fram till fots. De fick leta sig fram över stenig mark och genom täta snår.

Det fanns ingen markerad bana och ingen GPS-rutt att följa. Bara karta, kompass och en rutt som fick anpassas efter naturen medan de tog sig fram.

Ur det första galna äventyret genom skärgården växte swimrun fram.

De fyra ritade rutten. Skärgården bestämde vägen. 💙

Vilket swimrunäventyr kommer du aldrig att glömma? Berätta i kommentarerna och tagga din lagkamrat.

19/08/2026

Äntligen Fredagsmys! 😃

Den 21 augusti är det premiär för höstens Fredagsmys. Och vi mjukstartar med smörstekt ryggbiff.

Välkommen in. 🤗

14/08/2026

Ögonblick i köket!

En ny meny tar form, en rätt i taget. Ett lagarbete som ofta börjar med några ord på ett papper. Sedan följer provlagning, avsmakning och fler anteckningar. Syra, sälta, temperatur och textur justeras. Uppläggningen provas, ändras och provas igen.

Rätten ska smaka rätt, se självklar ut och fungera när köket går för fullt. Först då får den en plats på menyn.